Tillbaka i gyttjan

 
 
Har varit tillbaka i Sverige efter turen till London i några dagar nu. Har hunnit hänga o flänga och påbörjat nattjobbet igen. Det känns redan som om jag knappt har varit iväg för allt är precis så hemtamt som det brukar. Jag ska peppra er med London kan ni tro, har varit på ett magiskt tea party, shoppat en massa, ölat, varit på museum och annat bra! Nu ska jag äta min frukost/middag och göra mig i ordning för jobbet och vara så in i avundsjuk på er som är på Way out west i detta nu! 

Cyklar, bad och en och annan bränd kropp

 
En tripp till ön Ven utanför Landskronas kust har sedan länge varit planerad och nu i söndags så var det äntligen dags. Jag hade peppat i dagar för detta och det fanns det god anledning till, det skulle visa sig bli en av de bästa dagarna på hela sommaren. 
Vi var ett gäng på sju personer som tog färjan över till ön för att sedan hyra en varsin cykel på plats som skulle ta oss runt ön. 
 
 
Ven är himla idylliskt med storslagna fält i olika blonda nyanser, lummiga gröna partier och överallt: havet. Havet som jag bara vill vara i närheten av under hela sommaren för där hav finns så finns det skönhet och lugn. Överallt längs med hela ön låg det mysiga små stenhus och spridda gårdar och här och var betade djur i godan ro. 
 
 
 
Större delen av ön var smärtfri att cykla på men det kom några backar där även jag fick anse mig besegrad och fick kliva av för att gå
 
 
Det var en av sommarens varmaste dagar och trots att det fläktade så kände man värmen och hur det liksom ångade runt en och vi hittade snart en strand där vi placerade våra solvarma kroppar och hoppade i plurret. Vattnet var förvånansvärt varmt när jag är van vid Åhus väl svalkande temperatur och det var ljuvligt att ligga och plaska och hoppa mot vågorna som kom in ibland. Vi hängde på stranden ett bra tag innan det börjadde kurra i våra magar
 
 
Vi cyklade först till Spirit of Hven för att boka bord till middag två timmar senare men behövde en fix så vi styrde kosan mot Pumpans café
 
 
Beställde en italiensk chokladnöttglas och oboj vad gott det var! Rullad i kakao med grädde vid sidan av, det är så här glass ska smaka och givetvis med en flabb med kaffe till
 
 
Gänget minus Elin som har tagit bilden. Himla bra folk det här faktiskt. Det var svårt att få ihop våra schema för att kunna göra den här utflykten men så glad att det faktiskt blev av till sist. Pumpans café kan jag varmt rekommendera om ni är på Ven förresten, ligger inne i en lummig trädgård och serverar de godasre ting. Lite besviken för att jag inte fick tillfälle att prova deras beryktade stenungsbakade pizza men det får bli nästa gång.
 
 
Efter Pumpapausen så slog vi oss ner på en gräsplätt och snackade skit och pustade i en timme innan det var dags att hoppa på våra gula springare igen. Vid det här laget var en del av oss brända, hade ont i baken och var möra men vår sista anhalt var Spirit of Hven där vi bokat bord. Vilken mat! Halleluja! Beställde ryggbiff med fetaostkräm, rostad sötpotatis och portvinsky...oj oj oj. Lagom dästa så skildes vi sedan åt då några valde kustvägen tillbaka till hamnen och några av oss bestämde oss för att stånka uppför backen igen. Det är nu my only regret inträffar; jag väljer backen. Big mistake. Det enda jag tjatat om att jag vill se, alpackorna som Linnéa tipsat om, är så klart på den andra vägen och besvikelsen när jag inser att jag missat dom och det nu är dags att åka tillbaka alltså...Enda lösningen är att jag måste dit igen! Stenungsbakad pizza och alpackor.
 
Det var en idyllisk dag på alla sätt och vis och jag är så tacksam för att det finns sådana här platser, dagar och människor. Ven kan vara en av mina bästa utflyktstips nu så åk dit för guds skull! 
 
 
 
 
 
 

"Min syster ska sluta vara en Nörd!"

 
 
Under söndagen var det utflyktsdags igen! Denna gången bar vägarna till Wanås slott i sällskap med Elin och Doris. Vi inledde med att äta lunch ute på gården innan vi började utforska konstparken i stilla mak. Älskar att det är konst lite varstans i naturen som uppmanar till en hel del. Den här järnburen mitt i vattnet till exempel. Som en gigantisk fågelbur på vatten med en stor spegel hängande i mitten som reflekterar omgivningarna och förändrar det visuella beroende på vad den rör sig över.    
 
 
Till exempel så var de här två halvmaniska fånarna något man kunde se ibland, Doris kom inte med, så är det när man är kort i rocken ♥ Tror den här buren är min nya favorit, vill ha min alldeles egna, tack! 
 
 
En annan favorit var de här gungorna på olika höjd. Kan jag få hela den här parken tack? Miniversion går bra.
Var så klart tvungen att provgunga men blev åksjuk rätt snart så Elin fick stoppa farten på min gunga så den här veka krigaren kunde glida ner på den trygga marken igen och istället sätta fart när hon gungade högt högt och titta på med viss avundsjuka
 
 
En liten trädgård med fina blommor, sten och en bänk lockade oss vid slutet av vår runda
 
 
Elin och Doris 
 
 
C'est moi
 
 
Yoko Onos Wish Tree står kvar och jag älskar att gå runt och smygläsa okända människors innersta önskningar. De är vackra, sorgliga och helt knäppa. 
 
 
 
Älskar det här konceptet och det är så himla vackert och hållbart också. Önskningarna kanske bleknar på pappret men de lever kvar runt omkring oss precis som de små äppelträden som en dag kommer vara stora. Gillar att folk verkligen skriver och hänger upp, än en gång så är det något som nästan tvingar dig att agera och interagera med konsten och sånt gillar jag. Älskade Carsten Höllers Slides på Tate Modern i London som utgjordes av enorma rutschkanor från golv till tak i olika nivåer i den gamla industrilokalen. Fantastiskt men nu kom jag ut på villospår...
 
 
I konsthallen var ett rum dedikerat boken Kor kan drömma som är tredje konstsamarbetet i barnboksserien på Wanås. Denna gången var det Jason Diakté och Maria Bajt som stod för fiolerna. Hur fint? Här kan du ligga på en stor mjuk kudde i mitten av rummet och lyssna medan du tittar på illustrationerna eller den uppbyggda miljön runt omkring dig
 
 
Träbokstäver i långa rader. Ord och kantighet och eftertanke. 
 
 
Doris och jag matchade accessoarer. Planen var egentligen att jag skulle gå på Bokloppis under eftermiddagen men vi fastnade i det roliga på Wanås och sen när det väl var dags att åka hem så bestämde vi oss för fika hos Elin istället. Åk till Wanås och berätta sen om det för mig, ok? 
 
 
RSS 2.0