Boracay dag 3

 
På fredagen så steg vi upp och åt frukost sådär som man gör. Jag gjorde ett fåfäng försök att föna mitt hår rakt. Epic fail. Några minuter senare var det rufs-pseudo-lockigt igen. Nåväl, solen sken från klarblå himmel och det enda som stod på dagens agenda var spavistelse klockan tre så efter frukosten tog vi några steg ner till stranden. 
 
 
Vattnet är så varmt och fint här och jag ville knappt gå upp men placerade mig i solsängen med min bok och njöt av solen som stekte och ljudet av havet och människorna runt omkring mig
 
 
Längs med stranden ligger det små parawbåtar som du kan åka på island hopping och liknande med. Likadant båtar som du kan ta för att snorkla, dyka och en massa annat. Jag önskar att jag hade varit modigare så jag hade kunnat åka ut och snorkla och se Boracays havsliv också men den ständiga skräcken för fenan gör det svårt. Ska se om jag lyckas bringa tillräckligt mod innan jag åker härifrån. 
 
 
Min yngsta bror uppskattar inte sol och bad det minsta utan placerade sig i en av stolarna där palmerna skänkte skugga tillsamans med sin bok
 
 
Det var ljuvligt att ligga på stranden och bara ta det lugnt, bada när man vill det och sen återvända till solsängen. Blev lite frustrerad när jag såg att klockan närmade sig två och insåg att vi skulle behöva lämna strandhänget för att gå och äta och duscha innan vi skulle in på Yasuragi spat. 
Vad som följde efter maten kan jag knappt prata om då jag fortfarande två dagar senare har ont i min kropp efter att ha blivit misshandlad med omtanke. 
 
Vi hade bokat en timmes helkroppsmassage och en timmes facial. När vi kom dit blev vi visade till deras spaavdelning där vi fick duscha och ta på oss nån japansk dräkt. Därefter blev vi invisade två och två i små rum för vår massage. Innan vi fick lägga oss ner så skulle vi ta av oss på överkroppen och jag fick påminna mig själv om att de säkert såg nakna människor hela dagarna när jag fick blotta min barm. Så var det att lägga sig face down, blev full i skratt när jag stirrade ner i en skål med färgade glasbitar men det skrattet trycktes snabbt undan när hon skred till verket. Jag har varit på massage tidigare men det är säkert tio år sedan nu och som det stressmonster jag varit de senaste åren så har det byggts upp en massa spänningar i nacken och skuldrorna, lägg därtill påfrestningen av att bära runt på de bröst jag har, så någonstans var jag inställd på att det kanske skulle kännas lite. Lite! HAH! som jag bedrog mig. En timmes ren misshandel följde. Jag vägrade att skrika men ville inget annat, ja möjligtvis ge henne en rakt höger då men eftersom jag valt detta själv och tänkte att det är bra för mig så bet jag ihop käkarna och stirrade krampaktigt på de förbannade glasbitarna under mig istället. Fick en halv chock när hon plötsligt ryckte ner byxorna på mig utan förvarning och började fixa med min rumpa, vill nämna att jag bara fått ryggmassage tidigare och i min enfald inte tänkt på att det här skulle vara nödvändigt. Benen var en ren fröjd i jämförelse, låren kändes men det går inte att jämföra efter vad som hänt upptill och vaderna var hur skönt som helst. Sen avslutade hon med att misshandla min rygg lite till innan hon ryckte i alla leder för att få dem på plats. Are you ok, ma'm? Eh nej det är jag INTE men jag klistrade på ett stelt leende såklart och tackade sött förstås. Därefter stapplade jag upp en våning till min ansiktsbehandling och var förberedd på att hon skulle göra mos av mitt nylle också. Men icke! det var ett sånt antiklimax efter massagen för det var raka motsatsen! inget klämmande som jag befarade utan renande med olika omslag och oljor följt av chokladmask och ansiktsmassage. Jag somnade flera gånger efter den tidigare anspänningen och kände mig lite mer välvilligt inställd till henne när jag gick därifrån. 
Den känslan varade inte så länge dock för när jag kom upp till rummet och skulle vila så skrek jag rakt ut när mina skuldror mötte kuddarna. Smärta. Och så har det varit sedan dess. När någon har rört vid mig har jag skrikit rakt ut men nu två dagar senare så kan jag iallafall vrida mig från sida till sida så vi får väl anse att jag är återställd.  
Mötte henne i trappan igår och log stelt tillbaka mot hennes stora leenden medan jag tryckte undan önskan om att putta henne nerför trapporna så hon också fick känna smärta. Nåväl, mesande leder ingenstans och någonstans kan vi väl konstatera att jag var i stort behov av det här eftersom det kändes så mycket. Borde kanske utsätta mig för en omgång till innan vi åker hem men nu är målet fiskspa samt manikyr och pedikyr. 
 
Fredagen fortlöpte därefter med att vi släpade oss ut på strandpromenaden bort till Station 2, såg elddansare, dansande kockar och åt gott under kvällen. Lördagen bjöd på rundtur på ön och zipline åkning men mer om det i nästa inlägg. Nu är det söndag morgon, jag sitter på terassen och väntar på att folket ska vakna så vi kan äta frukost. Solen strålar och jag vill bara placera min lekamen i en solsäng tillsammans med min bok. 



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0