London day 4 pt.1

 
Efter en shopping förmiddag så åkte vi ut till London Bridge och kilade sen bort till Borough Market, matmarknaden, som ligger här. Flanerade en stund och kikade på olika rätter innan vi bestämde oss för att köpa mat från ett ställe som sålde paella och liknande.  En karibisk kyckling paella  och en färskpressad juice från ett annat stånd var precis vad som behövdes för att få förnyade krafter efter shoppingen! 
 
 
Folk satt lite varstans, vid bord och trottoarkanter. Vi slog oss ner på marken och spanade på folket en stund medan vi spisade på en sanslöst god lunch. Jag har pinsamt nog aldrig varit här tidigare trots att jag bott i staden och så här i efterhand så kan jag verkligen ångra det. Vi åkte till andra marknader på helgerna och åt mat men inte den här och det här var så himla trevligt ställe. Området i sig var inspirerande och människor alltså, vad jag älskar människor och deras utseenden och beteenden...
 
 
Vi fortsatte spana runt i de olika stånden och jag beklagade innerligt att jag inte har en evigt expnderbar buk då de mest ljuvliga dofter och syner nådde mina näsborrar. Efterrätt finns det dock alltid plats för så jag köpte på mig lite hemmagjord fudge (salty caramel bland annat, oj oj oj...) medan Frida handlade på sig en chocolate eclair.
 
 
När vi var färdiga med maten och inte fick ner en pyttebit till så bestämde vi oss för att spankulera längs med Themsen. Området häromkring är så himla fint med kullersten, tegel och snirkliga vägar ni vet. 
 
 
Det var en förkrossande varm dag och vi gjorde ett pitstop på Starbucks och plockade upp en varsin iskall frappuccinno innan vi strosade vidare. Ungefär här gick det åt skogen. 
 
 
Vi kom längre och längre in i små gränder och olika wharfs, myllrande gator blev bostadsområden, förvisso väldigt charmiga bostadsområden men inte de vi siktat in oss på. Insikten att vi gått alldeles åt fel håll slog oss så småningom medan solen obarmhärtigt pinade våra svettiga kroppar. Vi passerade Design Museum nere vid vattnet iallafall och gick inom en av de trevligaste museishopparna om du är intresserad av klassisk möbeldesign innan vi flämtade vidare. Till sist fick desperationen oss att gå rakt emot instinkten och vika av från Thames Path och att se röda bussar långt där framme i fjärran kändes som den ljuvligaste hägring. Där det finns bussar finns det liv och hopp om en väg tillbaka till civilisation. Med förnyade krafter hittade vi ett tubstopp också och kunde sätta oss ner i vad som normalt sett skulle vara en överjävligt varm tunnelbanevagn en som nu svalkade våra överhettade kroppar på väg mot South Kensington och vårt nästa äventyr...
 

London day 3

 
Var uppe med tuppen i vanlig ordning och begav oss sedan upp till Oxford st igen, där vi matade igenom resten av affärerna som vi ville besöka. Det här var den hetaste augustidagen på tio år i London och svetten lackade minst sagt. Bra då att hitta en photo booth på Topshop med fläkt (för det där vindrufsiga,haha) som vi hängde i. När det blev oss övermäktigt så letade vi oss ner till Carnaby St, beställde en varsin frappuccino i ett desperat försök att kyla oss inifrån. Det funkade tillfälligt iallafall. Efter att ha dumpat påsarna på rummet och svalkat oss i rummets förlåtande kyla så knallade vi bort till Covent Garden och letade upp Shake Shack som är ett amerikanskt burgarställe som Frida läst om på nätet. Vi haffade ett bord ute på piazzan och intog vår ärligt talat mediokra mat men deras milkshake concretes däremot...yum. Blev en något hastig avfärd hem då jag drabbades av en insekt i bysthållaren och för någon som är rädd för dem så hade jag fullt upp med att inte böla när jag halvjoggade hem för att få bort den. Det är inte riktigt socialt accepterat att rota runt i BHn bland folk har jag hört...  
 
 
Jag behövde hämta mig från traumat en stund innan jag mötte upp Frida nere i St James's park som ligger typ bak vårt hotell precis. Den här parken alltså...vacker så man skulle kunna gråta. Överallt hade överhettade londonbor tagit sin tillflykt till parkens grönska och hade gigantiska picknickar och trevliga häng. Vi gick till Inn the Park som ligger precis vid den här sjön för att dricka Pimm's
 
 
Bästa svalkande drickan och en engelsk klassiker. Vi köpte en jug att dela på och satt uppe på trädäcket och pratade om livet med utsikt över sjön tills det var dags att gå och lägga sig inför en ny dag i London. 
 
 
 

London day 2

 
Första morgonen som vi vaknade upp i London så inledde vi med frukost kl 07 och gjorde oss sen i ordning för att bege oss upp till Oxford st för att hinna med en vända på Primark och Forever 21 innan det var dags för vårt Afternoon tea på Sanderson. Vill tillägga att det var stekande hett i London under den här veckan och att springa runt i affärer var kanske inte den ideala aktiviteten men vad gör man? När kassarna var tunga och blodsockret var nere på noll så tog vi tuben hem igen för att duscha och byta om innan det var dags att åka upp till Sanderson Hotel 
 
 
Efter vårt afternoon tea party så var vi ganska tjocka och möra i kroppen och vilade en timme innan vi bestämde oss för att leta reda på Callooh Callay! baren som jag letat fram nånstans. Det skulle finnas en Narnia garderob som du går igenom för att komma in i en hemlig bar bakom baren så att säga vilket såklart lockade, särskilt eftersom vi redan inlett med sagotema på Mad Hatter's. Hur som helst, vi tog tuben upp till Old St och vandrade sen i lite kringelkrokar innan vi kom fram till den beryktade baren. Det var fortfarande ljust ute och vi beställde av världens kanske trevligaste bartenders innan vi slog oss ner i en soffa alldeles brevid garderoben. 
 
 
Vågade efter mycket om och men stiga in men det var fullt ända ut till dörren så vi nöjde oss med att ha sett den och satte oss sen tillrätta igen och sippade på hysteriskt goda och starka drinkar 
 
 
När vi kände oss nöjda med det så skuttade vi vidare nerför gatan och in i en scary tunnel
 
 
Till bästa Cargo där de krävde leg men som jag inte hade med mig men ändå fick kila in. Puss på det! 
 
 
Kom in på den här magiska gården med fairy lights, trädäck och photo booth samt en dj som spelade tveksam musik. Vi drack öl, pratade skit och involverade oss i kärleksintrigerna runt omkring oss medan mörkret omfamnade natten. Bra kvällshäng!
 
 
På vägen hem så passerade vi den här snyggingen och en massa annan street art. Hade nästan lyckats glömma hur mycket jag älskar det här området runt Old St, Hoxton, Shoreditch...Ville nästan böla en skvätt när jag såg mitt gamla häng Old Blue Last och undrade hur Catch mår nuförtiden. Det här är det bästa och det sämsta med att vara tillbaka häromkring för jag älskar varje minut men sörjer också vad som gått mig förlorat och som inte längre är mig tillgängligt. 
 
 
RSS 2.0